Tre sätt att gå vidare
När ett missfall är konstaterat finns oftast tre möjligheter. Ofta kan du vara med och välja, tillsammans med vården.
Att vänta
Kroppen stöter ut graviditeten av sig själv. Det kan ske inom några dagar, men ibland tar det längre tid.
Läkemedel
Du får tabletter, ofta att lägga i slidan, som får livmodern att dra ihop sig så att graviditeten stöts ut. Det sker oftast hemma.
Skrapning
Livmodern töms med en liten operation. Det görs på sjukhus och går fort.
Kroppen efteråt
- Räkna med att blöda längre än vid en mens. För de flesta handlar det om en eller två veckor, men det kan hålla i sig upp till en månad.
- Graviditetshormonet stannar kvar i kroppen ett tag, så ett test kan fortsätta vara positivt i flera veckor. Testa igen när ungefär en månad har gått, då ska det ha blivit negativt.
- Har du RhD-negativ blodgrupp kan du behöva en spruta med anti-D i samband med missfallet. Den finns för att skydda en framtida graviditet, genom att hindra kroppen från att bilda antikroppar. Vården känner till det, men fråga gärna själv om du vet att du är RhD-negativ.
- Du kan behöva vara sjukskriven en tid, för kroppens eller för sorgens skull. Prata med vården om det.
Kontakta vården om du
- får feber
- får rikligare flytningar än du brukar
- får mer ont i stället för mindre
- blöder kraftigt eller mer än väntat
Det kan vara tecken på en infektion, som kan behöva behandlas med antibiotika, eller på att allt inte har kommit ut.
Känslorna
Ett missfall kan vara en stor förlust, oavsett hur tidigt i graviditeten det hände. Många sörjer inte bara graviditeten utan också den framtid de hade börjat föreställa sig.
Det är vanligt att känna sorg, tomhet, ilska, skuld, avundsjuka mot andra gravida, eller lättnad. Flera saker kan finnas samtidigt. En del känner mindre än de trodde att de skulle göra, och det är också okej.
Sorgen kan komma tillbaka vid särskilda tillfällen, till exempel det datum då barnet skulle ha fötts.
Att prata hjälper många. Det kan vara med någon närstående, med barnmorskan eller med en kurator. Det finns också stödlinjer och samtalsgrupper, se Stöd och hjälp.
Sök hjälp om det inte blir lättare
Kontakta vårdcentralen eller den mottagning du var på om du under flera veckor sover dåligt, känner dig nedstämd eller har svårt att klara vardagen. Har du tankar på att inte vilja leva, ring Mind Självmordslinjen på 90101, eller 112 om det är akut.
Om du har en partner
Den som inte själv var gravid kan också sörja, men hamnar ofta i skymundan. Ni kan sörja på olika sätt och i olika takt. Försök att prata om vad ni behöver, även om det inte är detsamma. Stöd finns för båda.
Att minnas
För en del hjälper det att göra något för att markera förlusten, som att tända ett ljus, plantera något, skriva ett brev eller ge graviditeten ett namn. Du undrar kanske också vad som händer med vävnaden efter missfallet. Fråga gärna vården vad som gäller där du bor.
Att försöka igen
Ett missfall påverkar oftast inte möjligheten att bli gravid igen. Många kan bli gravida redan några veckor efter missfallet. När det är dags är ett beslut som bara du och eventuell partner kan fatta, både kroppen och känslorna behöver vara med.
En ny graviditet kan väcka mycket oro. Berätta för barnmorskan om ditt missfall, så att ni tillsammans kan planera vilket stöd du behöver.
Upprepade missfall
Har vården slagit fast tre missfall eller fler efter varandra erbjuds du en utredning, för att se om det ligger något bakom som går att behandla. Kontakta en gynekologisk mottagning eller din vårdcentral.
Källor
- Missfall, 1177
- RhD-negativ blodgrupp och graviditet, 1177
- Självmordslinjen, Mind
- Sjukskriven när du är anställd, Försäkringskassan